Detta är fan helt otroligt att jag, en liten parvel från Eringsboda (som ligger djupt inne i Blekinges skogar där endast 600 människor har valt att bosätta sig) har fått chansen att göra det jag älskar så jävla mycket och dessutom ha helt underbara sponsorer och folk runt omkring som tror på en och stödjer en till max.
Livet som långdistans-longboardare är fan det bästa som finns, men tror inte att det är något man gör för att bli rik, för det blir man inte. Man blir snarare fattig eftersom det är väldigt svårt att bli fullsponsrad som äventyrare. Och tyvärr så är det ingen dans på rosor heller att bli sponsrad. Inför min Asienresa så jobbade jag ca 40h/veckan med att bara försöka fixa sponsorer och detta gjorde jag i ca 4-5 månader. Utöver detta så jobbade jag utav bara helvete på flera olika jobb för att spara ihop alla pengar jag behövde till boende, mat, flygbiljetter, ny kamera osv.
Men i slutet är allt slit man lägger ner värt det. Man träffar så otroligt många häftiga människor, du får se alla dessa ställen du inte hade sett om du suttit i en bil, buss, tåg eller vad det nu kan vara, och känslan när man nåt sitt mål går inte att beskriva utan det är något som måste upplevas på egen hand.
2011 var ett väldigt bra år och jag lyckades knyta till mig de bästa företagen som finns inom longboardvärlden enligt mig och det är jag otroligt glad över. Det känns riktigt skönt att jag hade hela min setup klar för 2012 redan i nov/dec och det känns grymt kul att just dessa företagen tror på mig så pass mycket att de vill att jag ska åka för dem.
Jag har också lite hemliga projekt på gång tillsammans med ett företag i USA där jag inte kan avslöja något än, men om det blir som jag vill så kommer det att bli legendary.
/MrJim
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar