En Dag Med Stockholm InkBash...

I ca 2 år har jag tänkt att göra en tatuering av mina småbröder, men aldrig hittat den rätte tatueraren. Det krävs en hel del skicklighet för att göra ett porträtt. Det måste ju verkligen stämma till 100%.

På fredagen gick jag till mässan med 5-6 olika bilder och pratade med ca 8st tatuerare som jag kollat upp sen innan och kunde tänka mig. Alla 8 tyckte definitivt att jag skulle göra den jag tillslut gjorde, pga att det var ett mer personligt foto och inte som alla andra portätt-tatueringar där man ser ansikterna framifrån. Men jag var tvungen att förstora bilden till A4 storlek.

Så hela lördagen gick åt att försöka hitta någon som kunde göra det, men fotoaffärerna behövde minst tre dagar på sig och elektronikbutiken i närheten kunde inte heller göra det. Nu började det bli rätt ont om tid för jag var tvungen att ge bilden till Zsolt (tatueraren jag bestämde mig för) innan kl 22. Då kom jag på att jag kunde fota bilden med min kamera och förstora upp den i datorn. Efter lite pillande med ljuset så fick jag tillslut en bra bild, skrev ut den och drog tillbaka till mässan för att lämna bilden. Bilden var perfekt och jag skulle komma tilbaka kl 12 nästa dag.

När jag kom hem gick tankarna rätt mycket om jag verkligen skulle göra den bilden. Jag tänkte väldigt mycket på hur andra skulle uppfatta den eftersom de pussas, om det är stötande eller kanske rent av fel. Ringde hem flera gånger för att få höra lite andra åsikter, både mamma, pappas och även tillslut Fille och Timmy. Först var det inte meningen att de skulle veta något, men jag kände att jag inte ville göra något som inte Fille och Timmy inte skulle tycka om, de kanske inte alls tyckte om bilden. Jag fick godkänt efter en del om och men av alla om att bilden var okej, de tänkte väl precis som jag på hur den skulle uppfattas av andra. Och ingen var väl särskilt glad över att jag skulle göra en ny tatuering. Men så hade de säkert även tyckt om jag hade berättat för dem innan jag gjorde stjärnan.

Natten till söndagen sov jag rätt dåligt och tankarna var fortfarande många, är det verkligen fel att de pussas? Jag ringde hem några gånger till och de tyckte att jag skulle vänta eftersom jag inte verkade 100% säker.

Jag kom ihåg att jag sa till Mamma att jag skiter i det ca 3timmar innan det var dags. Jag la på och satte mig i soffan och kollade på bilden i säkert 20-30min. Då slog det mig, varför ska jag låta andra folks tankar stoppa mig från att göra en tatuering som jag verkligen vill och som betyder mycket för mig. Det är inget fel med att de pussas, de är 2 och 4år på bilden och varför skulle man inte få pussa sin bror?

När jag väl bestämt mig så kändes det så jävla skönt och jag ångrar mig inte det minsta att jag valde just den bilden.

/MrJim