Dag 1, 30km.
Eftersom Maria fortfarande mådde dåligt så var vi tveksamma till om vi skulle åka idag eller inte. Men vi valde efter många om och men att åka då vi inget hellre än ville bort från det råttboet vi bodde på. Det var fullt av myror, kackelackor, jättefuktigt, luktade riktigt illa och varje morgon kl 7 och 12 timmar framåt så hade vi ett gäng byggnadsarbetare precis utanför vårat fönster som väsnades som bara den.
Vi tog vårt pick och pack och åkte till närmaste by som heter Phayuha Khin och där hittade vi ett jätte fint boende. Precis innan vi kom till hotellet så stannade vi på polisstationen för att fråga om vägen, han visade att det var en km till och sen så låg det på vänster sida. Vi tackade och åkte vidare, efter ett tag så körde en polisbil om oss och vinkade in oss till sidan. Det var samma polisman som ville ge oss lift till hotellet så vi hoppade in. Hade det inte varit för han så hade vi aldrig hittat då hotellet låg bakom en stor lägenhetsbyggnad och det fanns inga engelska skyltar.
Dag 2, Maria sjuk.
Dag 3, 75km.
Eftersom Maria har varit rätt dålig så tänkte vi att vi bara skulle åka till nästa by som låg ca 35km från där vi bodde. När vi kommer fram så finns det ingenstans att sova så vi åker vidare till nästa by ca 20km till. Där fanns det heller ingenstans att sova så vi blir tvugna att åka ytterligare ca 20km för att komma till en stad. Så en liten tur på ca 35km slutade i en tröttsam resa på närmare 75km. Då Maria har problem att äta så var detta väldigt starkt gjort av henne, att åka ca 75km utan knappt någon mat alls.
När vi hade åkt ett tag så körde en kille upp jämsides med oss och började filma och ta en massa kort, efter en stund försvann han. Men lite längre fram så hade han parkerat bilen och ville nu prata lite med oss, så samtidigt som han filmade så gjorde han en spontan-intervju: När han var klar så passade han på att knäppa några fler foton på oss alla tre och sen sa han att han skulle skicka våran intervju till lite olika tv-stationer och tidningar, så vem vet snart är vi kanske kändisar här i Thailand. Grymt om vi blir kändisar för då lär det ju vara superlätt att få ligga, det är nice. Jag får väl skicka Maria på massage så länge, medan jag tar hand om mitt harem, muhaha.
När vi äntligen kom fram så tog det oss säkert 30min innan vi hittade ett hotell, men det vi hittade var ett fint ett med restaurang så dit gick vi nästan direkt för att äta. Vi beställde in springrolls och de var fan de äckligaste sprinrollsen jag någonsin ätit, inte friterade och kalla, hallå.
57 mil gjorda, ca 20%
/MrJim
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar